pausa
Känner mig så begränsad i mitt eget liv just nu. Det enda jag gör är att jobba och på min fritid har jag någon som övervakar mig, alltså föräldrarna. Det är inte tänkt att man ska flytta hem när man är 23 och har bott själv så länge som jag gjort. Jag är ju egentligen ganska självständig av mig. Jag vill bara pröva mina egna vingar och känna efter hur det känns att vara själv igen.
Idag är en sådan där dag då jag bara känner efter och tänker igenom vad som egentligen har hänt dom senaste månaderna. Jag tänker tillbaka på hur JAG har känt mig, hur JAG har mått och hur JAG tog mig hit. Det har varit kämpigt. Jag fick mitt livs chock och jag har nog aldrig varit så ledsen som då och jag har aldrig känt mig så liten på jorden och obetydelsefull. Men nu står jag här och har börjat bygga upp mig igen. Tiden läker. Att bli bränd av någon är aldrig roligt. Jag blir ledsen när jag tänker tillbaka på det. Men nu står jag här och balanserar på ett ganska vingligt ben. Men jag har kommit hit, jag har börjat våga ställa ner foten och målet är att jag ska stå stadigt på mina båda ben i framtiden. Ingen ska få göra mig så illa igen för jag kommer vara stabil i mig själv.
bara jag
Har inte så mycket att skriva. Varje dag känns som samma men helt plötsligt händer det något roligt som sticker ut. Jag vill träffa bellsan och planera upp våran resa i höst.
Jag tränar på att vända tankarna, vilket ska ge en annan känsla. Så istället för att tänka på det som får mig att känna mig ledsen tänker jag på det som får mig att känna mig glad. Det fungerar. Fan vad jag lär mig saker alltså. :)
Jag är stark, jag vill, jag betyder, jag kan och jag ska.
Bara nöta och nöta tills man tror på det själv.
3 månader
Så länge har det gått sedan livet vändes helt upp och ner. Livet som jag levde och som jag trodde att jag skulle fortsätta leva resten av mitt liv. Det gjorde ont, helt sjukt ont. Jag tror aldrig att jag har lidit så mycket emotionellt som jag gjort under den här tiden. Det har inte bara varit det faktum att jag blev dumpad, och hade nybörjat jobba utan det har även varit en kamp för mig själv att sluta "falla" och hitta mig själv. Men med tiden läker såren mer och mer och även fast jag tror att det alltid kommer göra lite ont så kan jag leva med det och se det som något jag kan ta lärdom av. Jag tror att jag i slutändan kommer ut som vinnare ur den här situationen för jag har tagit tag i mig själv och jag kommer vara lyckligare som människa tack vare det. Känner iaf just nu att jag fortfarande måste jobba massa på mig själv för att älska mig själv och acceptera mina brister men det går åt rätt håll. Jag är också mycket lugnare och mer avslappnad nu, jag börjar ändligen landa i allt som hänt.
Från och med nu kan allt bara bli bättre!
För kärlekens skull
Var på Nick och Martinas bröllop igår. Det var så fint! Glädjer mig så mycket med dem. De har fått varandra, äntligen. De har verkligen jobbat hårt för att komma dit där dom är idag.
Hur som helst så var dagen riktigt lyckad och vi hade en jättetrevlig kväll.
Love is patient and kind.
Love does not envy or boast.
It is not arrogant or rude.
It does not insist on its own way.
It is not irritable or resentful.
It does not rejoice at wrongdoing, but rejoices with the truth.
Love bears all things, believes all things, hopes all things, endures all things.
Love never ends.
Tråkig vardag
what to do?
Jag har nog inte mycket att skriva. Allt är bara som det är. Känns som att jag börjar landa lite i mitt liv igen, eller jag är inte ute och svävar lika högt. Men jag kan inte säga att jag känner mig riktigt nöjd eller tillfreds på något sätt. Känner mig nog inte så trygg och känslan av att mitt boende är provisoriskt är en stress och oro. Jag vill bara ha mitt eget och få en chans att verkligen komma till ro och bli nöjd.
Igår var jag på hippo och red en lektion för första gången på 7 år. Sjukt att man minns saker. :P Lite fel gjorde jag men det gör inget. Det var sån avkoppling på något sätt, svårt men samtidigt sjukt kul. Idag har jag träningsvärk lite överallt på konstiga ställen men det gör ingenting för det är det värt.
Underbara lediga dag!!
Idag har jag haft en så bra dag! Det har varit sol, jag fick äta frukost med vic, har klippt mig, krattat med pappa i solen och sen kört bort löven, fixar cykeln och fått följa med Annelie ut på ridtur, sen hann jag träffa några fler av mina fina tjejer!! Har med andra ord haft en riktigt trevlig dag... It keeps getting better.
Jobbar på
Tiden går, dagarna går. Jag blir mer och mer bekväm i jobbet. Lär mig hela tiden nya saker men jag börjar komma in i det ganska bra ändå. Det var en tuff start för mig, verkligen!! Jag försöker fokusera framåt istället för bakåt. Men man vet ingenting om framtiden egentligen, eller jag vet att jag har jobb till 31 januari, men sen då? Förut tyckte jag att det var väldigt obehagligt att tänka på framtiden, jag hade en vision för mig hur den skulle vara och med vem, men nu är den borta och jag har inte hittat någon ny. På ett sätt känns det inte lika otäckt längre att inte veta. Det löser sig säkert... Men jag har några drömmar och mål som jag hoppas kunna uppnå någon gång. Ingen stress bara. :) Mitt mål just nu är att leva här och nu och att Njuta!!
Uppsala
Har haft en riktigt rolig och trevlig helg i Uppsala. Riktigt roligt att bara sitta och spana in allt folk och möta nya människor. Dock är jag duktigt på att vara snabb på att dömma folk och jag har faktiskt hunnit sakna mina fina umeå-vänner.
Är trött och less på känslan som ligger och gnager inom mig. Om jag bara kunde lägga mig ner och gråta kanske den skulle lätta men jag är samtidigt så rädd för att om jag gör det så kommer jag känna sorgen, smärtan och rädslan inom mig ännu mer.
If karma is a bitch, what did I do to deserve this pain?
