Allt är egentligen bara bra!
Allt är bra, jag mår i det stora hela bra. Längtar efter sommar och semester bara. Vill också bli kvitt att kroppen strejkar lite men det kanske kommer när man väl kan slappna av lite mer. Annars njuter jag av att känna att det är vår och lite varmare ute. Livet känns bra och roligt just nu och det skrämmer mig lite, när ska allt slå över och bara bli pannkaka igen? Får jag passa på att må bra och vara glad? Känns som att jag inte vill glömma hur ont och ledsen mitt hjärta har varit, jag vill inte glömma för jag vill inte behöva bli lika överrumplad av den känslan igen i framtiden. Men ändå så glömmer jag, jag lägger det bakom mig, minns inte varför jag var så ledsen nu när livet gått vidare.... Kan jag lita på någon igen? Jag gör mitt yttersta för att göra det i alla fall.
