JuliaEmilsson

Missade att skriva här igår, men igår jobbade jag bara, Idag har jag också jobbat. Sen ätit med Sandra och Anna och sett Annas Australienbilder och fått lite tips. Mycket bra! Sen såg vi bonde. Det är ju pinsamt underhållande. Jag gillar det! Nu ska jag somna till nyaste avsnittet av how i met your mother s08e01. Ser fram emot 3 lediga dagar från jobbet! :)

Med jobb och sen ridning ikväll. Det känns skönt att börja komma tillbaka lite efter förskylningen. Nu vill jag bara tillbaka till träningen också! Ska ha en jävligt rolig hel till hellgen som kommer och sen ska jag lugna mig en månad för den här hösten. Sjukt, jag ska snart till australien. Underbart!!!

Nu har jag bestämt mig för att det här ska bli min egen dagbok. Mer vardag alltså! :P

då ensamheten(på ett negativt sätt) har gjort sig påmind. Söndagsångest för att jag lever själv. Det känns alltid värre på söndagar av någon anledning. Idag saknar jag någon att leva med, någon att tycka om, någon som tycker om mig, någon som bryr sig om hur min dag har varit. Eller det finns ju dom som gör det. Men jag saknar den här speciella personen! Så nu var det sagt. Ska försöka sova och sen ta nya tag imorgon igen.

Idag är en sån där dag då jag faktiskt njuter lite av ensamheten. Eller njuter och njuter, men jag tycker att det är helt okej att vara ensam. Det är inte ofta det känns såhär bra så jag ska bara passa på att vara i nuet och götta mig i känslan!!

It´s keep getting better! :)

Någon slog ner näven i bordet och alla brickor i othellospelet, som var vita, vändes upp och ner och allt blev svart!

Fruktansvärt tråkigt att förlora ännu en person som legat mig varmt om hjärtat, allt på grund av att det inte finns tillräcklig tillit. Jag kan inte klandra någon för det. Eller jo, det kan jag. Alla taskiga killar där ute som någon gång medvetet utnyttjat en persons tillit och bränt, sårat och ärrat dom för resten av livet. Jag är ju fakiskt en av dom tjejerna. Så tråkigt att det ska behöva gå ut över dom fina killarna som inte förtjänar det. Och jag kommer nog en dag själv vara den tjejen som har svårt att ge tillit till en kille som jag tycker riktigt mycket om. Tycker man om någon så blir man helt plötsligt så sårbar. Ledsen i hjärtat för min förlorade vän, för alla tjejer som blivit riktigt sårad av någon och för alla killar som inte får den tilliten de förtjänar.

Är förskyld som alla andra just nu. Har endast jobbat tisdag den här veckan, och det blir också enda dagen den här veckan som jag kommer jobba. Saknar att gå på jobbet och träffa folk, och saknar att träna! Att vara hemma och vara för frisk för att bara ligga stilla och vara död men samtidigt för sjuk för att gå på jobbet gör mig sjukt rastlös! Men det är väll bara att gilla läget, som med mycket annat. Har i alla fall börjat fundera en del dom senaste dagarna och jag måste verkligen bli tydlig med hur jag vill ha det och vad jag tycker är okej och inte okej. Jag tänker inte slösa tid och energi och känslor på något som inte är värt det. Det finns så mycket bra där ute så varför hålla sig till det dåliga? Nä, skärpning!

Pepptalk till mig själv: Jag kan, jag vill, jag vet, jag förtjänar bra, jag är bra, nöj dig inte med för lite, livet är bra, det finns bra, håll ut! Nothing can bring you peace but yourself!

I helgen ska jag på afterwork och inflyttningsfest, det blir nog en bra helg!

Idag känns det inte alls lika trevligt med höst!! Regn och rusk och en jobbig dag på jobbet. Kände att jag blev känslomässig involverad idag också. Att inte få ett barn som är helt friskt måste vara otroligt jobbigt. Det är inte det någon förväntar sig!

Hela min sinnesstämning har gått in i att det är höst nu. Jag lyssnar på min "höstmusik" som är mycket akustisk musik och daughtry. Jag tänder ljus för att få myskänsla och jag blir trött mycket tidigare på kvällarna. Jag vill ha mina mysiga hemmakvällar med te och musik och bara massa prat. Hösten är ganska så fin ändå. I alla fall när det är en sån dag som det har varit idag. Nu ska jag upp på iksu och köra ett stepdance pass och det gör mig bara glad. Sen kommer massa fina tjejer hit och ska umgås! Idag kan det inte bli bättre!

Så tror jag att jag ska haka på och köra fitnessfighten fr.o.m den 1 oktober!
Dags att göra något åt sommarens alla ovanor och faktiskt komma igång igen, har ju en dröm om en mer hälsosam kropp som jag kan känna mig nöjdare med. Jag vill känna mig stark och det är allt annat än vad jag gör just nu.

Om jag är nöjd med mig själv så tror jag att jag blir lättare att ha och göra med.

På tal om att ta tag i sig själv.... Det går verkligen snabbt att vänja sig vid att vara två medans det tar lång lång tid att vänja sig vid att vara ensam. Jag har fortfarande inte vant mig, sju månader senare. Det går bättre, men är ändå två steg fram och ett tillbaka hela tiden. Ett mål har ju hela tiden varit att inte fly från situationen som jag tycker är jobbig utan att våga stanna kvar i den och försöka känna att det är okej. Är inte riktigt där än men på god väg om jag ska jämföra mig med vart jag var för nästan sju månader sedan.Önskar att jag var som Mia, som säger att hon älskar "me time". Det är en dröm för mig, och hon är min förebild.

Jag känner bara att jag behöver ventliera av mig med det här och den här bloggen använder jag som min skrivventil.

Till det positiva så är jag lycklig för alla fina människor som faktiskt finns där ute! Kram till er!

Egentligen är allt ganska bra. Det är bara en sak som stör mig och det är en känsla av obehag och tryck över bröstkorgen. Jag vet inte vad det egentligen beror på. Men den stressar mig till att känna att jag inte kan slappna av. Vill helst att all min tid ska vara upplanerad så jag slipper dötiden då denna ångestlikande känsla växer sig starkare. Men då var det ju det att jag inte vill ha ett undvikande beteende utan kunna tycka att ensam är bra. GAAAAAAH! Jobbigt att utmana sig själv till det man tycker är svårt!