JuliaEmilsson

Efter en helt underbar helg då allt har varit så bra som det kan bli så kommer ett litet fall. Jag försöker "enjoy the ride" men ärligt är det första gången på länge då jag bara känner för att stanna upp och gråta. Hur kunde det bli såhär? Varför kunde han bara inte känna som jag gjorde? Varför går jag fortfarande runt och är ledsen? Jag har ju bestämt mig för att vara ledsen är bara slöseri med min tid för INGENTING kan få det som hänt ogjort och INGENTING kan mig att vilja vara med han ever again!